Tiden går

november 30, 2016 | 09:58 | av Johan

Vad har hänt på sistone, jo tiden har rullat på i rask takt och hösten blev snabbt till midvinter här i Stockholm och nu har jag både gjort comeback på terräng-SM fyran och för första gången sprungit ett millopp på väg. För att börja i rätt ände så kan jag konstatera att träningen har gått överlag bra i höst och vinter so far. Inga stora bumpar i vägen utan ganska smärtfritt tagit mig igenom stora delar utav grundträningen, som ni vet är vägen krokig när man tränar hårt men just för tillfället är den på uppåtgående. Terrängen genomförde jag på ett hyfsat okej sätt, hade inte så många träningsveckor bakom mig då men tycker ändå att en stabil tolfte plats med inte alltför långt fram får ses som en liten framgång. Det kändes ovant och jag hade förmodligen något för mycket kraft i slutet av loppet. Så delmål nr. 1 avklarad under grunden.

Då kommer vi till delmål nr.2 under grunden: sub 31 min på milen. Och eftersom Cecilia skulle köra en halvmara i San Sebastian så blev det naturligt att jag ställde upp på deras 10 km lopp. Detta skulle dock visa sig vara svårare än tänkt. Till att börja med så tycker tydligen Lufthansas piloter att det är ok att strejka (trots att man har en av världens högsta pilotlöner) vilket såklart skulle ställa till det för oss. I sista sekund fick vi boka om flygresan via Barcelona med tidig flight morgonen därpå för att ta oss till Bilbao och San Sebastian. Något mosiga kom vi till slut fram och nu var det snarare en kamp mot klockan att hinna piggna till igen. För morgonen efter skulle vi upp 05:40 för tidig frukost och 08:45 så gick starten för mig och Alex.

2016_1125_165707_002

Förväntansfullt

Då allt INTE hade börjat gå enligt plan så fortsatte det med att jag 31 min MEN 30 s försent kom i mål i och för sig först men ändå tråkigt att missa sitt eget uppsatta mål. Jag skyller på ett halt väglag, kalla armar och ett sinne inte helt närvarande under loppet. Det är svårt att springa långt! Man måste vara aggressiv samt avslappnad på samma gång under en lång tid. Ha huvudet med sig så länge! Jag snurrade iväg i tankarna under stora delar av loppet och plötsligt tänkte jag på hamburgaren ikväll vilket sedermera skulle visa sig bli en pizza men ändå helt fel fokus om man vill springa fort!

album4006a

Upplopp, publiken tjoar ?

Spurten fanns iaf. där när det närmade sig mål och 10 km avklarade. Ett delmål med grundträningen var åtminstone avklarat och även om tiden blev sådär så känner jag mig någorlunda nöjd med att jag genomförde loppet.

album4008a

Mycket trevligt arrangemang och coolt med en ny BMW till pris. Eller åtminstone en stor plakett från BMW som senare fick pryda inredningen i lägenheten vi bodde i då platsbrist rådde i min resväska.

2016_1127_150155_003

Ja, turistande skulle hinnas med och San Sebastian visade sina riktigt fina sidor och trånga gränder i gamla stan. Även skönt att se att solen fortfarande existerar och att driva runt på stans pintxoshak (små pubar där man har en uppsjö av små rätter som man plockar direkt från baren)  var trevligt, typiskt baskiskt tydligen. Hatten som Uhrbom bär fick jag ingen men den symboliserar något i stil med ”mästare” i idrottsliga sammanhang och den brukar man kröna vinnaren med. Cecilia fick även hon en men tyckte tydligen att mössan räckte på prispallen och till Uhrboms stora förtret höll den på att ”gå förlorad” när det var dags för hemfärd. Nu ligger den här hemma iaf. och samlar damm.

2016_1127_150713_002

Mycket trevlig helg för övrigt dock med många tidiga morgnar hostande människor i överflöd så att jag skulle dra på mig en förkylning väl hemma var knappt oundvikligt. Lyckan ändå stor att det endast blev ett fåtal dagars förkylning och nu känns det redan ok igen så ingen större skada skedd Blev lite oförutsedd extra vila och det kan man behöva när man testar ultra distanser som 10 km ?.

Först jul sen Sydafrika och Dullstroom för en månads förhoppningsvis bra träning med ”gubbarna”.

Kommentera